Vi ber om ursäkt men vi har haft tekniska problem med att få klippet till datorn med det är löst nu.
Notera: Detta filmklipp var filmat bara på skoj, ta inte detta seriöst, särskilt ni som gillar Zlatan...
Det gröna på kartan är Götamålets område. |
Abrovinsch
|
Provisoriska lösningar.
|
Baitans
|
Jättestor eller rejäl grejor.
|
Bamba
|
Skolmatsal. Förkortning av "barnbespisning".
|
Bröta
|
Föra oväsen eller stöka runt. Bröt = buller och brötigt = bullrigt.
|
Bäsa på
|
Dra på i full fart / att ge järnet. Full bäs = Full fart.
|
Bördig
|
Schyst / snäll. Stavas med "r" men r:et uttalas inte utan istället uttalas d:et mjukt.
|
Döna
|
Föra oväsen / dundra / dåna. Men även som "Döna iväg" = sticka iväg eller fullt ös!
|
Exter
|
Dumheter / ovanor. T.ex. "Han har såna exter!" = "Han har sådana dumheter för sig!"
|
Fippla
|
Pilla / peta / knåpa. Oftast i meningen att göra något onödigt krångligt och långsamt. Närbesläktat med feppla.
|
Feppla
|
Fumla. I formen feppligt kan det också betyda krångligt / komplicerat.
|
Flö
|
Flytta, stick iväg. T.ex. "Flö på dig!" = "Flytta på dig!".
|
Flöte
|
Person som är riktigt dum i huvudet och jobbig. Kommer troligen från rikssvenskans "bakom flötet". Kan ev. även tolkas som om att personen är tom i huvudet vilket gör att han/hon flyter bra...
T.ex. "Han e ett redigt flöte." = "Han är helt dum i huvudet." |
Go
|
Knäpp. T.ex. "E du go eller?" = "Är du knäpp eller?" och "E du go i hövvet eller?". Sedan finns det förstås "Goa gubbar" vilket konstigt nog betyder "Mysiga gubbar/kärringar".
|
Gör, göra
Gött mos!
|
Förstärkningsord. T.ex. "Gör gott" eller "Göra gott" = "Väldigt gott". Notera att g:et uttalas som "g", inte som "j". Kanon bra!
|
Göra, gira, gura, sylta
|
Att gnugga snö i någons ansikte (mula). I västra Göteborg används mest Göra och Sylta, på Hisingen används mest Gira och i Kallebäck och Redbergslid används mest Gura. Notera att g:et uttalas som "g", inte som "j".
|
Himla
|
Förstärkningsord. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!" Tack vare Kurt Olsson (Lasse Brandeby) har ordet nu blivit en del av rikssvenskan.
|
Hånka, hänka
|
Det militärer kallar att tolka. T.ex. att åka cykel med bogsering efter en moped.
|
Kinne
|
Biograf, kinematograf, kinotek. Används numera mest i Västergötland, runt Borås.
|
Kirra
|
Ordna, fixa, klara av. Ordet utlånat till 08:orna.
|
Knö
|
Trängas eller knuffas. T.ex. "Knö inte!" men även som "Knö på dig!" = "Flytta på dig".
|
Käckt
|
Rikssvenska och göteborgska: Käck person = Pigg, frimodig, trevlig person.
Göteborska: Käckt = Praktiskt, fiffigt, bra. T.ex. "Himla käckt!" = "Väldigt praktiskt!" eller"Vilken käck pryl!" = "Vilken fiffig pryl!". |
E´La
|
Väl. T.ex. "Det kan du la göra?"
|
Läska
|
Fresta, locka, reta aptiten. På rikssvenska verkar läskande betyda uppfriskande medan på Göteborgska betyder det frestande. T.ex. "Det är läskande att stjäla diamanten som ligger framme."
|
Möla
|
Vräka i sig mat. T.ex. "Det var så gott så jag bara möla!"
|
Mösa
|
Masa. Arbeta eller gå långsamt. T.ex. "Mösa inte!" = "Skynda dig!"
|
Måckligt
|
Avundsvärt/lycklig. T.ex. "Han var måcklig som fick den största glassen!"
|
Natta
|
Dåligt, värdelöst, hopplöst. T.ex. "Det var rena natta." = "Det var hopplöst." Kommer nog från det rikssvenska uttrycket "nattsvart".
|
Paff
|
Används: "Cykeln är paff." = "Cykeln har punktering." En göteborgare blir aldrig paff, han blirhäpen.
|
Parra
|
Väldig fart. T.ex. "Han hade en himla parra." = "Han hade en väldig fart.".
|
Rundstycke
|
Litet, runt, vitt bröd. I Stockholm kallas det för fralla.
|
Skit
|
Förstärkningsord. T.ex. "Skit gott" = "Väldigt gott". Orsakar ofta en del misssförstånd när vi göteborgare är ute och reser.
|
Skångra
|
Skaka och föra oväsen på en gång. T.ex. de gamla spårvagnarna skångrade.
|
Smeka
|
Smörgås.
|
Svale
|
Trappuppgång (och förstuga). T.ex. står min cykel just nu i svalen.
|
Sveriges framsida och baksida
|
Sveriges framsida = västkusten.
Sveriges baksida = östkusten. |
Tapp, bensintapp
|
Bensinstation, mack. Ordet är visserligen gammal rikssvenska men används fortfarande mycket ofta på Göteborgska.
|
Tetig
|
Någon eller något som är lite konstigt eller knäppt. T.ex. "Han var änna tetig." = "Han var allt lite konstig." Men även som "Åh, va tetigt." = "Åh, va jobbigt/irriterande."
|
Tjomme
|
Udda typ, kille, man. T.ex. "Jag träffade en tjomme på stan som försökte sälja grankottar."
|
Tjotta
|
Kasta. T.ex. "Tjotta iväg." = "Kasta iväg (långt).".
|
Tjottaheiti
|
Långtbort / långbortistan. Uttrycket "tjottaheiti" verkar vara MYCKET vanligare på Göteborgska än uttrycket "långtbortistan".
|
( Tjöta, tjôta, tjôtgubbe )
|
Negativa betydelser:
1: Tjöta / Tjôta = göteborgskt uttal av det rikssvenska ordet "tjata". 2: Tjöta = tjatig, jobbig människa. T.ex. "Han e en sån tjöta." = "Han är så jobbig." |
Tyken
|
Uppkäftig / oförskämd.
|
Vissen
|
Trött och hängig. "Man blir änna rätt vissen när man är bakfull."
|
Åpen
|
Glupsk, girig. T.ex. "Åpa dig inte!" = "Ta inte allting, vi vill också ha!" Kan även gälla andra saker än mat.
|
Änna
|
Nästan, liksom. T.ex. "De e la änna konstigt?" = "Det är väl liksom konstigt?"
|